I morse när jag skrev var det an väldigt deprimerad och trött person.. livrädd för hur dagen skulle bli.

Men som i trolleri blev förmiddagen magisk. Nu ska jag bara njuta av resten av detta trolleri och hoppas det aldrig slutar... men det e ju faktiskt ngt man avgör själv. hur dagen ska bli menar jag.

Min underbara gubbe ska göra majs till mig idag, ngt som jag blivit galen i!!! synd bara att man inte går upp i vikt på det skulle vilja gå upp tio till femton kilo. några tips?

see ya!/W.T.B

Idag har jag vaknat med en sten i mitt bröst. kan inte svara  på varför för det anser jag är för personligt. jag har varit vaken sen klockan tre och bara grubblat vad som är vettigt att göra och vad hjärtat säger och när det ej går ihop kommer klumpen i bröstet. sakta smygandes. ni som aldrig haft ångest eller upplevt ngt liknande kan aldrig förstå. Ni vet som ett exempel om man blir skrämd eller e på väg att krocka med bilen eller ramla, den lilla sekunden det känns som hjärtat ska stanna och man får panik. ungefär sån e min ångest HELA tiden.

En del säger att man ska lyssna på hjärtat en del säger att man ska göra det som är vettigast i längden, men om man inte kan välja då?

E det fel att vilja ha allt? Lycka, trygghet, kärlek, passion och ändå ha kontroll....

Är det bara så enkelt att en del kanske inte förtjänar det bara?

Jag har underbara barn som e min stora stolthet och kärlek men känner mig inte nöjd som mamma. Jag gör allt för dem det vet jag, men ändå känns  det andefattigt...

Nåväl, man kan ju inte direkt bara ge upp även om hjärtat säger det. Det e bara att låta bli att tänka och känna, vika tvätt, laga mat, tvätta diska, städa och finnas där för dem men kärlek och ett leende. Det spelar ingen roll om ångesten sitter där. Barnen är mitt allt och det är mitt jobb att se till att de blir bra människor.

En dag kommer mitt hjärta få bestämma  men den dagen e lååångt borta.

/W.T.B