man kan inte alltid skylla ifrån sig eller skylla på någonting för den delen...

jag säger bara till dig:

ÄLSKA MIG MEST NÄR JAG FÖRTJÄNAR DET MINST

LIVETS STORA GÅTA...ÄLSKA, GLÖMMA OCH FÖRLÅTA

W,T.B

vaknade tidigare idag. igår bar det en ganska tuff dag för hela familjen min yngsta dotter var väldigt pipig och det märktes tydkigt att hon beöver ha hem sin styv far. jag kan inte ens sätta mig in hur de känner för sen vi träffades har han alltid satt barnen före allt tom när han fick ett biologiskt barn kom de före. han e deras pappa som de säger ocg kallar sin biologiska pappa för bonus... lite lustigt.

men igår hände något, som för mig som mamma e stort. Jag bär för tillfället min makes halsband som han fick på sin födelsedag, det liknar en blandning mellan kors och dolk men mer åt kors hållet. (gav han det för att ge han tro om hopp och styrka.) detta halsband ÄLSKAR lillfisen, han stoppar det imunnen , pratar med det, skäller på det osv så fort han e i sin pappas famn.

I går satt fisen i mitt knä och tittade på datorn , väldigt roligt att hjälpa till me tröttnar snart och vänder sig mot mig.

han får syn på korset och får väldigt bekymrade ögon bryn,,, han tittar på mig länge, tittar på korset, tar tag i det vänder och vrideroch till slut så klart i munnen. han tittar åter igen på korset och på mig och tillbaka till korset..."baba" säger han tre gånger medans han tittar på korset och tittar på mig "baba".. han vänder sig om mot dörren "baba?" och en tittar han en sista gång på korset sager "baba" och kramar min hals. tänk att tom de små känner och förstår mer än vad vi tror. nu har min son sagt pappa första gången i sitt liv men det gjorde så ont att höra för hans röst var inte glad.

har massa spydiga och stygga saker att skriva idag....kanske så jag hör av mig igen.

/W.T.B

har nog mest de skumma sov tider tror jag... kan sova en timma så tror jag det gått en natt.

Har dock hittat många saker som satt sig kvar i skallen.

kan berätta om en händelse i går som gjorde att jag blev en stolt mamma fast ett helt gäng vuxna blev skamsna.

Igår rallade jag in med mina fyra barn på vårdcentralen, efer mkt om och men får jag på mig tossorna då jag har den minste i famnen. när jag då går in ser jag att mina stora barn missat det. tittar snabbt på deras skor som dock var rena men tittar också på de andra runt i kring mig...och där var det blött!!! Säger då högt och tydligt till barnen att sätta på sig tossor och som barn gör svarade de med att det torkat av skorna noga och att ingen annan hade det.

Då tittar alla vuxna upp för att se vad jag säger och jag tittar tillbaka säger högt och tydligt IGEN " nej, så blöta är ni inte men ni kan föregå med gott exempel till andra så var nu snälla och sätt på er det" vilket de såklart gjorde. men jag har nog aldrig sett så många vuxna se ut som skyldiga barn någon gång och när jag kom tillbaka från sköterskan satt alla med tossor på.

där återkom vi igen med att visa respekt till andra. det är inte roligt att städa upp efter barn då e det fan i mog inte roligt att städa upp efter lata vuxna. kan förstå de gamla som knappt tar sig fram till väntrummet men alla andra fy skäms.

nu till något annat...

man får mycket ankar när man väntar och saknar någon... mina tankar går hela tiden tillbaka på samma spår. fy fan vad ensamt det är. nu när man själv e sjuk och ensam med fyra barn hade det varit skönt att kunna luta sig mot någon men den någon ligger på sjukhus så därför har jag ingen.

kan ärligt säga att jag är så avundsjuk på alla som har vänner och släkt som bryr sig, som inte ger sig utan finns...

jag å andra sidan kanske inte förtjänar det med de misstag jag gjort i mitt liv. men det är för en gång skull inte bara jag som gör fel när det gäller vissa bekantskaps kretsar.

klockan e nu 3:40 och soff kuddarna ser lockande ut så jag kanske skriver igen.

sov gott så länge W.B.T

Vaknade upp utan min kära vid min sida, vet inte när han kommer hem och hur ont han har när han kommer. men det lär dröja ett tag.

Jag insåg när jag pillade på hans kudde hur mycket mer han är för mig än just...min man. Jag insåg också att jag inte visar min uppskattning tillräckligt, gör någon det igentligen?

oavsett om det är en sambo, vän, arbetskamrat eller någon annan vardaglig person vi möter på, personal på ica , apotek mm....

Har märkt att människor ofta dömt mig för att jag e piercad i ansiktet, spikig frilla och ser nog ganska sur ut. Men det går inte att beskriva lyckan i MIN mage när en gammal dam ler mot mig och säger tusen tack för att jag öppnat en dörr eller hjälp till med ngn kudde till soffan hos läkaren. Är det så ovanligt eller rättare sagt är vi så jävla ego att vi inte kan ta oss de sek det tar att hjälpa en människa. eller är det svårt att ha en trevlig ton mot en personal, säga tack när de verkligen sliter för att vi ska vara nöjda eller rent ut sagt bara visa gammal hederlig respekt. "tack så hemskt mkt" "ha en bra fortsatt dag" "vänta så hjälper jag dig" "du kan sitta här, jag står gärna" " ja, TACK, nej, TACK"

Det man gör kommer åter både onda och goda saker.

Men att låta människor bara få ett leende , ett uppmuntrande och en hjälpande hand kan i bland vara viktigare än vad vi tror.

Min man, min älskling är expert på sånt,  de gamla ler och klappar han på armen när han stöttar upp. personal skrattar och säger glatt hej även när de inte jobbar. han är en sån fin männsika en av de få som jag anser ha den biten av hjärtat kvar. men sen finns det ju dock andra människor som inte uppskattar honom vilket gör mig vansinnig så klart.

(Behöver inte ens nämna vilka de e för det e lite för personligt.)

Nej nu ska jag se till att komma iordning, dagen har börjat och jag kommer hålla hårt i telefon idag... ut i fall han ringer, mitt hjärtas dynamo.

Ha det/W.T.B

idag fick jag sova lite längre... vaknade halv två, alright! Lillfis e i full gång av ngn konstig anledning e han på sin pappa i ett, ha ha. lätt för pappa att sitta vid datorn då :)

I dag kommer mina tre troll hem = highlife!!!

Men underbart e det!

Det ska också bli förbannat kul att höra allt skit snack om mig. Det ger mig ju en inblck i framtiden om hur jag ska vara. alla mina jag har ju svårt att bestämma sig därför låter jag samhället bestämma. ni vet, alla känner apan men apan känner ingen.

det finns ju vissa som tror att man inte bryr sig men i stället samlar man allt på hög. jag är långsint, i alla fall en av mina jag, och jag anser att man ska kunna stå för det man gör eller säger. Det finns en brud vi kallar henne "nobody" hon tror att hon sitter säkert och tror då att hon kan tracka ner mig framför bekanta och mina barn... men lilla gumman, bjud inte upp till dans om du inte kan dansa. det kommer en dag då vi alla är i underläge eller sårbara, då borde man nog tänka över vad man gjort mot folk och fä. allting kommer tillbaka förr eller senare.

over and out från en mkt bitter W,T,B

 min ena dotter som blir 9 i år (2011) Detta fotot är ca ett år gammalt. Mitt smeknamn på henne e kråkis.

    Detta är lillfisen! han bara ÄLSKAR mat   här e jag och min gubbe,,,   och här är min äldsta, grabben blir 12 i år och min prinssesa blir 11 år(2011)

Detta är vad mitt hjärta slår för och anledningen till att just ett pucko som jag finns...

Efter at ha fått sova ett par timmar är det dax att rulla igång dagen. vi alla har våra rutiner. jag har kaffe, tvätt, data, disk och städa golven.

MEN idag ska jag packa en liten tripp väska för mig och min lillfis också. ÄNTLIGEN ska jag få göra det jag älskar ... köra bil och träffa människor jag saknar otroligt mycket!

jag hade dock en litet skratt på gång i morse när jag insåg hur patetiskt ett förhållande kan vara i bland..

jag och min gubbe tex... säger den ene att den har ont i ryggen säger den andra att den har ont ngn annan ´stans sen e duellen igång... samma som det här att vi gnäller på att karlar e mesar när de e sjuka då...vad f..n e inte vi!? Vi beteer oss nästan värre men skillnaden är att vi inte får lov att vara sjuka, spec om man har barn.

Det finns många egenheter hos sin partner som man ibland retar sig på men just idag blev jag bara full i skratt..

Ni förstår min man e inte mkt för att prata eller planera spec inte om han inte vill göra det som väntar.

Så... nu på morgonen kom han så gulligt och pussade mig lite eftersom jag låg på soffan, kom med en kopp kaffe och då tänkte jag så klart, "va bra, nu kan vi ju lägga upp dagen om han ska med eller inte" men icke sa nicke... tyst som en mus. istället hämtar han en kopp kaffe till sig går förbi soffan med denna, vinglandes och balanserandes som ett fyllo gör med sista ölen in i sonens rum och sätter sig och spelar xbox....? hmm, hur tolkar jag detta då :)

jag kommer garanterat inte ens fråga om han ska med utan jag kommer helt enkelt betee mig som om jag ej räknat med honom.

haha...ibland gör han mig galen men just idag blev jag bara så full i skratt, det var som att titta på betjänten enbart för att han ska slippa prata...

nej nu hux flux börjar han prata med mig om bilar på tv så det e bäst jag tar tillfället i akt och umgås lite.

ciao så länge/W.T.B

Vaknade halv tolv för att inse att min natt sömn var över :/ inte undra på att man ser sliten ut jämt.. inte nog med det,, lillfisen tyckte också det var morgon...jippie..not!

så nu har jag en halv galen bebis jämte mig som är på mer fest humör än vad jag någonsin varit..

Har sedan tolv tittat och tittat och tittat på min mobil och precis när jag gav upp så ringde han! Min underbara son! han och flickorna ringde för att önska mig gott nytt år, berätta vad de fått i julklapp, säga god natt och till sist, det som får en att glömma alla jävelskap de gör, "mamma, jag älskar dig"....

hmm vet dock inte hur jag ska få lill fis till att sova... han skäller på kuddarna i soffan och pratar med de tända ljusen och ALLT annat runt omkring oss. nåväl han somnar förr eller senare.

Hoppas nu ni haft en kanon kväll/natt, gjort saker ni ångrar och inte ångrar och helt meningslösa löften. i sista änden gör man ju det man känner för ändå, eller hur?

GOTT NYTT ÅR MON AMIS! /W.T.B